Småroligt

Bounce i fredags var grymt bra. Allt kanske inte var grymt men överlag var föreställningen fantastisk. Innan besökte vi en Afrikansk restaurang. Hmm vet inte om jag är såld eller ägd som ungdomarna brukar säga. Man fick in en stor mexikansk hatt som innehöll en sur pannkaka med lite bruna, gula och gröna geggor på. Har jag sålt in det ännu? Man käkade med händerna. Jag vet inte om det är något för en norrlänning som vill äta hamburgare med bestick. Vissa röror var goda, de som påminnde om indisk mat. Någon röra var lite obehaglig. Den sura pannkakan är något de äter i afrika som jag uppfattat det, tror den innehåller vinäger, därav surheten. Kanske är en vanesak. Finns säkert vissa rätter som är väldigt goda. Vi tog afriska svar på fyra små rätter. Därav några geggor som inte var tipptopp, inte i min mun i alla fall. Nåja kanske ger det en chans till i framtiden. Lite kul var det att sitta fyra pers runt en stor mexikansk hatt och äta med händerna. Personalen var också väldigt trevlig.


På restaurangen snackade vi och jag kom på att jag hade glömt att en kompis hade 30 årsfest i lördags i Norrköping. Jag hörde av mig och fick lov att komma till middagen. Det hade blivit ett avhopp. Lite av en roadtrip hade vi. Väldigt trevlig fest och kul att återvända till Norpan. Lite nostalgi sen studietiden. Lite sugen blir man att flytta dit när man blir lite äldre. Enda fiaskot med helgen var natten.

Vi hade inget boende när vi kom dit. Planen var att sova i allrummet i en studentkorridor. Why my god why, var planen det? Vi är ju inte studenter längre och alla har en inkomst. Kanske inte så genomtänkt. Det visade sig i alla fall att en kompis till den blivande 30-åringen lät oss sova i hans lägenhet. Planen var att han skulle sova någon annanstans. Han sov också i lägenheten plus hans kompis. Vi blev alltså 6 pers i en liten etta. Vi trängde ner våra luftmadrasser på golvet. Killen som ägde lägenheten envisades med att sova med öppet fönster och musik på. Jag hade dessutom pumpat min luftmadrass alldeles för hårt och orkade inte börja böka med att pysa ut luft. Min kropp domnade bort lite då och då, och jag frös. Lägg på att jag oftast har svårt att somna första natten på ett nytt ställe. Alla dessa attribut gör natten till 2000-talets värsta natt. Vet inte om bussresan från Lule till Stockholm var värre men båda ligger i topp. Jag sov inte många timmar. Under natten kunde jag inte låta bli att tänka why god why har jag inte bokat ett hotellrum. Tänk att få sova i en mjuk säng i ett tyst varmt rum? Till och med allrummet i studentkorridoren kändes lockande. Jag är ju en vuxen människa med en fast inkomst. Hmm ska lägga denna natten på minnet och undvika att göra om misstaget. Fasiken man blir mer och mer bekväm på äldre dar.

Blev ett långt inlägg det här men det var ju ett tag sen jag skrev.