Vilken ångest

Oj idag vaknade jag väldigt sent . Var ju ute igår och somnade väl runt kl fyra. Inte så sent tycker jag men tydligen tyckte min kropp det. Jag ställde ingen väckarklocka för jag tänkte att det vore skönt att sova ut för en gång skull och så länge brukar jag inte sova. Hade väl räknat att vakna vid 11-12 någon gång senast. Vaknade till två gånger men tittade inte på klockan utan bestämde mig för att sova vidare. Jisses vilken chock jag fick när jag till slut vaknade och tog en titt på uret. 15.55 visade den. Fy tänkte jag och tänkte att något måste vara fel, så jag tittade på nästa klocka 16.55 visade den. Ännu värre var ju det. Klockan var alltså 5 på eftermiddagen då jag vaknade eftersom det numera är sommartid. Fan också, snacka om att sova bort dagen. Hade ju tänkt träna idag kanske gå lite på stan kanske även besöka Håkan. Nu har jag bara en massa ångest. Man brukar vakna av att man är kissnödig eller hungrig men inte ens det. Jag undrar vad klockan var när jag vaknade till. Borde ha tagit en titt eller ställt klockan. Okej ska sluta ha ångest. Får se det som att min kropp behövde det. Att jag låg minus på sovkontot men nu ligger jag plus. Förhoppningsvis ligger jag plus =)

Festen igår var lyckad. Maten var toppen. Vi fick buffé bestående av kycklingspett, laxspett, pastasallad, tomat och mozzarella sallad och två kalla såser. Lovely var det. Sällskapet var som vanligt jättetrevligt. Det blev som sagt utgång och vi begav oss till Fashing. Ett soulställe. Väldigt trevligt, kul att dansa till skön musik. Mycket folk men ändå inte för knuffigt på dansgolvet fast det inte var så stort.

Asså jag fattar inte dessa offer, ja jag väljer att kalla dem för offer, idioter funkar också, som kör sistaminuten ragg på t-banan. Jag blir för fan förbannad. Kan man inte bara få vara ifred. Där står man tjugo i tre och väntar på t-banan som ska ta en hem. Man är trött och känner sig inte sugen på att socialisera. Då kommer ett pucko, ja så kan man också kalla dem, fram och frågar om man är ensam. Om jag varit ute ensam. Vart mina vänner är. Vart jag varit ikväll om jag har en pojkvän. Vart han är just nu och om jag letar efter något bättre. Varför han inte är med mig just nu osv. Då får man stå där och försöka övertyga idioten om att man inte är intresserad. Ja och inte går det fram i första taget. Efter ett tag så avlägsnar puckot sig och jag kan andas ut. Sorry men att prata med okända människor mitt i natten är inte min grej. Jag ska se till att ha med mig en bok nästa gång så jag ser extra upptagen ut. Kanske låter jag hård, en del kanske inte hittar vänner på annat sätt men det skiter jag i. Jag har ingen lust att hitta nya vänner mitt i natten på t-centralen en lördag. Det är liksom inte därför jag är där. Jag ser det mer ett sätt att ta sig hem på, att åka tunnelbana. Ja men alla är vi olika. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0